Riktlinjer för utnämning av hedersdoktorer

Vad är en hedersdoktor?

En hedersdoktor är en person som fakulteten vill belöna och uppmärksamma för dess engagemang och gärningar och som har främjat den vetenskapliga forskningen. Det kan gälla såväl forskningsinsatser med relevans för fakulteten som ett erkännande och synliggörande av pågående eller kommande värdefulla samarbeten.

Den som utnämns till hedersdoktor ska, i något avseende, ha bidragit till fakultetens verksamhet. Den tilltänka hedersdoktorn behöver dock inte ha någon direkt anknytning till fakulteten men kan på annat sätt ha bidragit till verksamheten.

Hedersdoktorn ska promoveras och därigenom välkomnas in i fakultetens och forskningsområdets gemenskap. Genom en traditionell ceremoni erhåller hedersdoktorn sina insignier tillsammans med universitetets övriga doktorer vid den årliga promotionshögtiden. Hedersdoktoratet medför att den som utsetts och promoveras kan titulera sig hedersdoktor. Hedersdoktorat är riksgiltigt, det vill säga, det gäller över hela landet.

I och med att hedersdoktorn inlemmas i universitetets forskningsgemenskap genom promotionen är det önskvärt att lärosätet och hedersdoktorn fortsätter att hålla kontakten med varandra över tid.

Vem kan bli hedersdoktor?

En hedersdoktor kan vara en person som är verksam utanför den akademiska världen eller en akademiker från en annan fakultet eller ett annat lärosäte. I princip kan vem som helst bli hedersdoktor. Dock finns undantag varvid följande principer gäller:

1. En doktor efter avlagda prov i det svenska statliga utbildningssystemet kan inte få samma doktorstitel två gånger. Det vill säga en person som efter avlagda prov blivit filosofie doktor kan inte bli filosofie hedersdoktor. Detta då ett hedersdoktorat välkomnar en person in i gemenskapen på fakulteten och dess forskningsområde i hela landet. En person kan inte bli något vederbörande redan är.
2. En doktor som avlagt doktorsexamen vid ett utländskt universitet kan alltid utnämnas till hedersdoktor även fast hedersdoktorstiteln och doktorsgraden är densamma. Detta är möjligt då personen inte har avlagt sin doktorsexamen inom det svenska utbildningssystemet.

Vem får nominera en person till hedersdoktor?

Det är universitetets fakulteter som utser hedersdoktorer. Ledamöter vid behörigt organ, vanligtvis fakultetsnämnden, kan nominera kandidater under nomineringsperioden. Det går självklart bra att någon annan uppmärksammar fakulteten på lämplig kandidat som hedersdoktor, förslagsvis genom att muntligen diskutera frågan med fakultetens dekanus eller någon annan behörig med förslagsrätt anställd vid fakulteten. För att ett hedersdoktorsärende ska tas upp krävs nämligen att en fakultetsanställd stödjer förslaget och gör det till sin nominering.

Det är av yttersta vikt att sekretessen i ärenden gällande hedersdoktorat hålls. Det får inte förekomma att nomineringar blir kända i vidare cirklar innan beslut har fattats samt att beslutet offentliggjorts. Vidare gäller sekretessen även de nomineringar som inte vunnit bifall. Sekretessen är en nödvändighet för att det beslutande organet ska ha frihet att anta eller avslå nomineringar till hedersdoktor.

Kontroll av principer

Hedersdoktorat kan endast ges inom ämnesområden som lärosätet har examinationsrätt för doktorsexamen inom.

Fakulteten ansvarar för att kontrollera att principerna är uppfyllda innan beredning av inkommen nominering sker. I hedersdoktorsdatabasen på www.akademiskahogtider.se finns en förteckning över hittills utsedda hedersdoktorer vid svenska lärosäten. I Ladok finns uppgifter om doktorer efter avlagda prov i det svenska statliga utbildningssystemet.

Hedersdoktorat får inte delas ut som motprestation för ekonomiska bidrag. Likaså visas återhållsamhet gällande aktiva politiker.

Vilka förmåner har en hedersdoktor?

Hedersdoktoratet medför att personen har rätt att kalla sig filosofie doktor e t c., med eller utan tillägget h.c. (honoris causa), efter egen önskan. Enligt gammal sedvänja kan hedersdoktoratet även innebära ”rätt att utöva akademisk undervisning”. Hedersdoktoratet innebär inga ekonomiska eller officiella meriter eller förmåner.