Akademiska högtider » Historik

Sverige - Akademiska högtider och traditioner

av Torgny Nevéus, i samarbete med de promotionsansvariga vid de olika lärosätena.

© 1997-2009. Internetversion publicerad av Hans Lundgren, Linköpings universitet.

1. Förord

Ibland får man i TV:s Aktuellt eller Rapport några korta glimtar från en sk promotionsceremoni, där en person ses ta emot en egendomligt veckad hög svart hatt, medan en grön lagerkrans överlämnas åt en annan. Man läser också stundom i tidningen, att professor den och den har, som det uttrycks, installerats i sitt ämbete. En student, som själv har börjat sin forskarutbildning, får säkert också någon gång frågan, om han eller hon tänker låta sig promoveras. Men vad innebär egentligen sådana företeelser som promotion och installation?

Läs mer...

2. Universitetstraditionerna grundläggs

Under högmedeltiden visade det sig att de gamla katedralskolorna inte räckte till för den utbildning som krävdes. Det växte då fram mera avancerade läroanstalter, som kallades universitet. Detta system började i Sydeuropa, men universitetsväsendet kom sedan snabbt att sprida sig till bla England och de tyskspråkiga områdena. Mycket betydande universitet, färdigutvecklade mot slutet av 1100-talet, var Bologna och Paris. Hit brukade också svenska ynglingar fara.

Läs mer... 

3. De akademiska högtiderna i våra tider

Varje universitet och högskola, inte minst de yngre i kretsen, har sina speciella högtider, som är knutna till just den läroanstalten. Man firar jubileer och årsfester av olika slag. Förr i tiden fanns vid de gamla universiteten en ganska rå invigningsrit för de nyinskrivna, den sk depositionen. Den avskaffades så småningom. På sätt och vis har den under senare år, särskilt vid sammanhållen utbildning inom teknik, ekonomi etc, fått en efterföljare i färgstarka, ibland rätt högljudda och krävande "nollningar"och "insparksceremonier". De kommer inte att beskrivas här.

Läs mer... 

4 Doktorspromotionen: historia

4.1 Promotionernas historia i Sverige

Inledningsvis har här nämnts något om den västerländska medeltida kulturvärld i vilken universiteten och därmed också promotionssederna uppstod. Man kan utan överdrift påstå, att Sverige och Finland är de länder, där promotionerna bäst bevarats. I Finland är för övrigt promotionssederna av en mera ålderdomlig och traditionell karaktär. I de övriga grannländerna däremot har promotionstraditionen varit mera trevande och tidvis rentav bruten; således förekom under epoken 1842-1933 ingen enda promotion vid universitetet i Kristiania/Oslo.

Läs mer...

 

Fler artiklar...