Akademiska högtider » Historik » Universitetstraditionerna grundläggs

2. Universitetstraditionerna grundläggs

Under högmedeltiden visade det sig att de gamla katedralskolorna inte räckte till för den utbildning som krävdes. Det växte då fram mera avancerade läroanstalter, som kallades universitet. Detta system började i Sydeuropa, men universitetsväsendet kom sedan snabbt att sprida sig till bla England och de tyskspråkiga områdena. Mycket betydande universitet, färdigutvecklade mot slutet av 1100-talet, var Bologna och Paris. Hit brukade också svenska ynglingar fara.

Ett fullt utbyggt medeltida universitet hade fyra fakulteter. Först kom den teologiska, självklart eftersom prästutbildningen oftast var huvudsaken. Därefter följde den juridiska och sedan den medicinska. Den filosofiska fakulteten var däremot ett slags förberedande utbildning i de sju fria konsterna (artes), som inte var konster i vår tids mening utan ämnesområden av typen matematik, retorik, astronomi. Man passerade därför denna sk artesfakultet, innan man gick till de högre, dvs teologi etc. Denna ordning är något som faktiskt kan spåras också i det sätt på vilket vår tids fakulteter ställer upp sig vid processioner eller i den följd som gäller i kataloger och liknande. Inom den filosofiska fakulteten kunde man ta vissa examina; den lägsta kallades baccalaureus-examen (ordet finns kvar i Bachelor of Arts) och därefter kom magistergraden. Doktor blev man däremot först efter studier vid de högre fakulteterna, således i teologi etc. Det kan i sammanhanget nämnas, att på 1900-talet har de filo-sofiska fakulteterna delats upp. Man har sålunda skapat humanistiska, samhällsvetenskapliga, teknisk-naturvetenskapliga fakulteter mfl.

Alla dessa examina hade olika rituella inslag, som till större delen hämtades från den kyrkliga sfären, men som inte heller var utan element från skråväsendet. Naturligtvis övertog man riterna, när Norden fick sina första universitet, Uppsala 1477 och Köpenhamn 1479. Som bekant förde lärosätet i Uppsala en milt sagt tynande tillvaro med flera avbrott under Gustav Vasas regering och den tidiga reformationsepoken för att till sist återupprättas 1595. Man vet inget bestämt om vare sig installationer, disputationer eller promotioner vid vårt enda medeltida svenska universitet. På goda grunder kan det dock antas, att professorer högtidligen insattes i sina ämbeten. Att disputationer förekom är helt säkert och vi kan utgå ifrån att där utdelades magistergrad och teologie doktorsgrad, förmodligen under festliga former, lånade från utlandet.

Nästa