Att utse hedersdoktorer

Fakulteten och endast denna utser hedersdoktor. Oftast tas beslutet av fakultetsstyrelsen. För att en person ska kunna bli hedersdoktor krävs promotion.

Vem får föreslå person till hedersdoktor?

Endast personer som är ledamöter av den fakultet som utser hedersdoktorer får inkomma med förslag. Det kan självfallet förekomma att någon för fakulteten utomstående person vill uppmärksamma fakulteten på lämplig kandidat för erhållandet av ett hedersdoktorat. Företrädesvis bör vederbörande kontakta dekanus eller någon annan fakultetsledamot och diskutera frågan muntligen. För att ett hedersdoktorsärende ska tas upp krävs nämligen att en fakultetsledamot stöder förslaget och gör det till sitt förslag. Det bör uppmärksammas att fakulteten inte är ålagd att ta upp ärenden beträffande hedersdoktorat som framställs av utomstående. Det bör även påpekas att sekretessen i ärenden gällande hedersdoktorat är av yttersta vikt. Det får inte förekomma att förslag blir kända i vidare cirklar så att det blir känt innan beslut har fattats samt att beslutet offentliggjorts. Vidare gäller sekretessen även de förslag som inte vunnit bifall. Sekretessen är en nödvändighet för att det beslutande organet ska ha frihet att anta eller avslå förslag om hedersdoktor.

Vem kan bli hedersdoktor?

I princip kan vem som helst bli hedersdoktor. Det kan vara en utländsk eller svensk medborgare. Det finns dock ett undantag. Om en person redan innehar den "värdighet" som man önskar ge vederbörande, ska hon eller han inte förlänas den ytterligare en gång. Följande principer gäller:

1. En doktor efter avlagda prov kan inte erhålla samma doktorsgrad ytterligare en gång. Det vill säga en person som efter avlagda prov blivit filosofie doktor kan inte bli filosofie hedersdoktor. Då universiteten i vårt land tillhör samma statliga utbildningssystem måste doktorsvärdigheten anses vara giltig i hela landet. Observera att det gäller oavsett vid vilket lärosäte personen i fråga har blivit doktor.
2. Att utse en person till hedersdoktor som i Sverige fortfarande kan tänkas bli doktor efter avlagda prov med samma doktorsgrad som det tänkta hedersdoktoratet är olämpligt. Detta då man inte kan få samma doktorsvärdighet två gånger i samma utbildningssystem.
3. En hedersdoktor kan inte erhålla samma hedersdoktorsgrad ytterligare en gång. Däremot kan en person som exempelvis är teologie hedersdoktor vid Lunds universitet utses till juris hedersdoktor vid Stockholms universitet.
4. En doktor som avlagt doktorsexamen vid ett utländskt universitet kan alltid utnämnas till hedersdoktor även fast doktorsgraden är densamma. Detta är möjligt då personen inte har avlagt sin doktorsexamen via det svenska utbildningssystemet.

En fakultet kan önska belöna en person för vederbörandes insatser för exempelvis det egna universitetet då man finner att vederbörande redan är doktor eller hedersdoktor av samma slag i landet. Lämpligast är att då undersöka vilka andra möjligheter som det egna universitetet har i fråga om utmärkelser, priser, stipendier eller liknande som kan föräras personen. 

Vilka förmåner har en hedersdoktor?

Hedersdoktoratet medför givetvis rätt för personen i fråga att kalla sig filosofie doktor etc., med eller utan tillägget h.c. (honoris causa), efter egen önskan. Därutöver kan hedersdoktoratet enligt gammal sedvänja också innebära rätt att utöva akademisk undervisning. Hedersdoktoratet innebär inga ekonomiska eller officiellt meritmässiga förmåner. Det bör observeras att hedersdoktorn genom promotionen inlemmas i universitetets forskningsgemenskap, varvid det är önskvärt att lärosätet och hedersdoktorn fortsätter att hålla kontakten med varandra.